Onyttigheter, utflykter och födelsedag

Nu har det gått ännu en helg här I Malibu och ja var ska man börja? Det är nästan alltid på helgerna det händer mest, eftersom mina vänner är lediga och jag har ibland också ledigt, i alla fall på kvällen. Den här helgen hade jag ledigt hela lördagen och jobbade desto mer idag. I fredags slutade jag redan runt 5 på eftermiddagen så jag lämnade huset vid kvart över 5 och körde mot Santa Monica. Där träffade jag Kristina från Danmark och Diana och Nydia som båda är från Mexico. Vi gick runt en stund på piren och tittade på solnedgången jag och Kristina eftersom de andra två tjejerna kom senare. När de anlände gick vi mot en fin restaurang som heter Del Frisco Grill och som ligger längs med Ocean Avenue i Santa Monica. Det var som sagt verkligen exklusivt, men ljudnivån var hög och menyn ganska dyr. Jag åt en vegetarisk röra i ett pitabröd med pommes gjorda på sötpotatis. Det var gott, men jag har ätit godare, så det blir nog inget återbesök där. Vi pratade länge och gick senare till Yoghurtland och åt varsin Frozen yoghurt runt halv 10 på kvällen. Jag åkte hem efter det och var hemma en stund innan 12.

Dagen efter vaknade jag tidigt, runt 6. Jag gick upp runt 8 och sprang en runda på 45 minuter med en uppvärmning på 15 minuter. Jag försöker träna minst en timma när jag har tid. Efter det gick jag ner till stranden och chillade en stund. Jag trodde att min kompis Johanna skulle vara där och surfa, men det hade tydligen blivit inställt. Planen ar att hon skulle plocka upp mig efteråt och att vi sedan skulle åka till LA Zoo tillsammans med Esther. Istället åkte jag till Topanga Mall där vi möttes upp alla tre och vi gick runt där en stund och gick sedan mot Esthers bil för att köra till LA Zoo. Hon kör verkligen som en galning. Eller ganska galet i alla fall, fort går det. Vi anlände runt 1.30, betalade 18 dollar för inträde och gick runt i drygt 2 timmar där inne. Jag hade hört att det inte var så bra eftersom djuren hade för små burar och områden och det höll jag verkligen med om. Jag såg inte ett djur som såg lyckligt ut. Alla låg och halvsov, såg deprimerade ut och lite halvt drogade. Det var nog den värsta djurparksupplevelsen jag haft. Jag gick mest runt och whinade över att jag ville köpa en keps. Varför? Det kommer jag till...

Manuel, en au pair från Mexico, hade frågat om vi ville följa med och kolla på en basebollmatch i LA och se the Dodgers. De hade redan sagt ja och jag sa också ja i och med att jag redan var med dem och hade inte så mycket till val, men jag ville som tur var. Han hade varit på några basebollmatcher innan när han bodde i Philadelphia och kommit in enkelt, köpt biljetterna på plats eller till och med fått biljetter. När vi kom dit vid 4, två timmar innan det började var alla biljetter slutsålda. Det var bara att vända tillbaka... Vi köpte som tur var ingen keps med LA Dodgers som jag tjatat så mycket om, för vi tänkte köpa det vid stadion. Jag kanske köper en i framtiden om det nu blir en basebollmatch senare... Jag vill se amerikansk fotboll, basket, baseboll, hockey och kanske fotboll live innan jag åker härifrån.

Istället för att deppa ihop åkte vi tillbaka till shoppinggallerian och träffade upp Manuel och Kristina. Vi hade hört att det var ett evenemang i Santa Monica som kallades "Glow". Det var någon ljusshow av något slag. Vi åkte dit och spanade in läget. Det var fullsmockat av människor runt piren, stranden och på gatorna. Jag har ingen aning varför. Folk gick bara runt, tittade på de vanliga gatuunderhållarna, tittade på upplysta skärmar med olika bilder, hade på sig självlysande föremål och köpte onyttigheter och tuggade på. Det sistnämnda gjorde vi med. Några köpte Churros, som smakar som sockrad våffla men är formad som en pinne, andra köpte kaffe och jag och Kristina köpte glass. Hon bad om tre kulor och det var gigantiska sådana... Det var som 5 normala glasskulor om man skulle fått det serverat i Sverige. Helt galet. Jag åt en frozen yoghurt med grädde och chokladsås. Ja efter denna helg blir det att spara på pengar och på godsaker. Vi gick runt på stranden ett tag och tittade på folk. Det blev en ganska mysig kväll till slut. Det blev ett ganska långt inlägg, men skulle kunna skriva sjukt mycket mer. Jag kan avsluta med att säga att min bästa vän Louise fyller år idag! Grattis till dig min kära <3 Känns så otroligt konstigt att inte kunna fira din dag tillsammans med dig. Jag ser fram emot att få fira den nästa år, men vänta, då är vi säkert på olika håll ändå... Vi ska klara det, på något sätt löser det sig nog ;) Om vi klarar 900 mil ifrån varandra nu, ska vi nog klara eventuellt olika städer i Sverige nästa år.

Här kommer en blandad kompott av helgens händelser. Den första bilden visar den lilla present Louise fick av mig. Och Batman-modet är verkligen roligt tycker jag. Jag tänker bara på min storebror när han var runt 5 år och bara ville gå runt i sin Batman-uniform, så trendig.

Nya möten

Nu har det hänt lite roliga saker i vår au pair grupp. Två nya tjejer har nämligen anlänt. Och inte vilka tjejer som helst, det är skandinaviska tjejer! Nu har jag lärt känna en finsk tjej i Malibu och en dansk tjej i Topanga. Jag träffade danska Kristina idag och vi åt lunch på Duke's. En av de finaste restaurangerna i Malibu där jag varit en gång tidigare. Jag åt en kycklingsallad med barbequesås och den var helt gudomlig. Jag kan lugnt säga att det var den godaste sallad jag någonsin ätit. Lätt värt pengarna. Vi hann gå till stranden i drygt en halvtimme sedan var jag tvungen att köra henne tillbaka till Topanga för att sedan köra hem eftersom jag började jobba igen. Vägen till hennes hus var det värsta jag varit med om. Det var knappt en väg. Det var som att köra offpist, fast med bil. HELT SJUKT! Jag smällde i botten av bilen en gång när det helt plötsligt dök upp ett gigantiskt gupp mitt i ingenstans. Det var hålor och gupp, rötter och ja allt möjligt. Jag är sjukt stolt att jag hittade utan GPS för det var verkligen mitt ute i ingenstans. Hon var också förvånad och imponerad när jag hittade. Vi åkte också till den finska tjejens hus men hon kunde inte följa med för hon behövde jobba. Hoppas vi kan ses snart ändå. Det är alltid kul när någon ny flyttar hit till Malibu!

(Bilderna visar lunchen och hon ville inte vara med på bild, fast hon ser ut som en modell i princip).

Fail, kompisar och frosseri

Hallå bloggen!
I tisdags hade jag en ledig dag och jag började dagen med att köra upp igen... Denna gången körde jag något för fort och jag berättade att min hastighetsmätare visar för mycket, vilket den gör... Han kuggade mig inte men han sa att han inte kunde låta mig bli godkänd heller och att jag inte fick använda min bil nästa gång. Jag behövde inte betala eller något, de bara strök det, som om det aldrig hade hänt. Nu ska jag ta en liten paus från uppkörandet och testa igen nästa fredag på ett annat ställe. Jag kollade upp hos min kära bilverkstad och ja, hastighetsmätaren visar 5 miles/hour för fort, vilket är ca 8 km/h för fort skulle jag gissa på. Nog sörjt om det.

Efter mitt fail åkte jag till Filippa i Brentwood. Jag plockade upp henne och jag körde oss till Westwood och jag syndade ordentligt! Det blev en hamburgare på In n out burger (Första röda köttet på nästan tre månader!!!) och vi köpte varsin Ben and Jerry för det var extrapris på Target. Vi käkade även jordgubbar och bagels under dagen. Vi tjötade på som vanligt och det är så skönt att ibland få träffa henne, snacka svenska och känns sig lite som hemma.

När Filippa började jobba igen vid 4 åkte jag tillbaka till Woodland Hills och träffade Julia. Vi chillade på hennes rum och pratade och sedan åkte vi till The Commons i Calabasas. Det är ett litet överklass-shoppingställe där kändisar ofta syns till. Jag har varit där ett par gånger innan och jag gillar det. Det finns mysiga restauranger, caféer, bio, lite shopping och Menchies (Frozen Yoghurt-ställe). Jag och Julia åt först på The corner bakery och jag valde att äta något nyttigare eftersom jag syndat så mycket på förmiddagen. Jag tog en sallad och sedan gick vi vidare till bion. Eller halvsprnag rättare sagt. Vi trodde att vi inte skulle få några platser eftersom vi kom dit en kvart innan filmen började. Vi hade inte behövt oroa oss. När vi kom in på bion satt det två personer i salongen och det kom nog bara fem stycken efter oss. Vi såg The Butler och den rekommenderar jag starkt. Den handlar om "de svartas" historia på 1900-talet. Mycket intressant och gripande och man får en inblick i hela Amerikas moderna historia. Både bra och dåliga sidor, mest dåliga fram till att Obama blir president. Jag hade en dålig start på dagen, men resten av den var underbar. Tack kompisar för att ni finns! Det gör mina dagar här :)

World Market

I fredags besökte jag World Market som finns runt om i USA och jag besökte affären som finns i Woodland Hills. Där hittade jag några svenska märken såsom Wasa och deras fantastiska knäckebröd och Finnkrisp! Wasas knäckebröd hade jag hittat på ett annat ställe tidigare, men Finnkrisp var nytt för mig här. Såklart köpt jag det och jag köpte även en Lindt-choklad-bit, ett par födelsedagskort och en sconesmix med smak av blåbär som man bara mixar ihop med vatten. Jag gillade affären och tänker definitivt besöka det igen någon gång i framtiden, kanske när mitt lager av knäckebröd tagit slut eller när jag är sugen på tysk choklad såsom Kinder, Toblerone, Lindt eller Milka.

Tidigare på dagen besökte jag ett gym med min brasilianska vän Raquel och vi åt sedan Burritos på ett Mexikanska ställe och det var riktigt gott. Jag åt bara ett par chips och den smalaste burriton de hade för jag måste börja tänka lite mer på vad jag äter. Efter det började hon jobba och jag åkte till World Market och några timmar senare träffade jag en nyinflyttad italienska. Hon bor i Calabasas. Vi gick runt i shoppingcentret Topanga Mall i flera timmar. Vi åt varsin frozen yoghurt och jag åt lite tofu på Panda Express.

Misslyckande

Hej. En surmulen Elina här. Jag failade på uppkörningen idag för jag körde som en kärring som en gubbe skulle sagt. Jag körde för långsamt och försiktigt. Det är vad jag är van vid från den svenska körskolan. Här är bästa taktiken kör hellre för fort än för långsamt och ta svängen lika fort som om du körde rakt. Jag måste klara det på tisdag annars blir jag riktigt besviken. Instruktören som satt jämte mig var en kall asiatisk kvinna som saknade humor, empati och glädje. Det gjorde mig extra nervös. Många kanske inte erkänner att de inte klarade på första försöket men det har jag inga problem med. Jag ska inte skylla mitt misslyckande på någon annan, det var helt och hållet mitt fel. Jag måste bara lära mig att köra fortare och ta svängarna bättre till nästa gång... Besviken är det rätta ordet just nu. Minuterna efter min uppkörning var inte så farligt, jag kände dessutom på mig att jag hade kuggat, men ju mer tiden går så känns det sämre. Det hade varit så skönt att äntligen få det överstökat. Imorgon är jag ledig och då hade jag tänkt fira. Det får bli en annan gång helt enkelt.

80 days

Idag är det 80 dagar sedan jag såg min kära familj och mina vänner. Jag har hemlängtan lite då och då och ibland tänker jag inte på det alls. 

Jag glömde berätta en otroligt rolig händelse! Jag klarade uppskrivningen igår så har halva körkortet klart. Jag hade supertur så jag fick en tid för uppkörning imorgon redan. Jag hade också tur för jag klarade med minsta marginal: 30/36 och ett fel till hade kuggat mig. Är lite nervös för uppkörningen, mest för att min bil ska kapitulera mitt under körningen eller att någon varningslampa börjar lysa. Om jag klarar det imorgon kommer jag vara superglad! Det är inte riktigt bestämt om jag är ledig imorgon eller på fredag, men det lutar mot fredag och då ska det firas! Är som ni vet under 21 så jag får väl fira med något annat onyttigt än alkohol. Cheesecake factory eller Cici's Café står högst på min lista. 

Idag sprang jag i en halvtimma i stekande sol klockan 1 mitt på dagen och värmde upp ordentligt med en PW på 25 minuter. Känns bra att duscha efteråt också. Tvättar håret väldigt sällan nuförtiden för att inte slita ut det så mycket. Nu blir det nog lite sista-minuten-check av bilen så jag vet var knapparna till "the defroster, windshields, emergency flashers" osv är. Vill inte sitta och vara osäker imorgon direkt. Wish me luck! I might need it...

Bakvänd dag

Idag gjorde jag lasagne à la Jamie Oliver. Det var första gången sedan jag kom hit som jag gjorde en rätt med lök och grädde i! Man använder grädde väldigt ofta annars i rätter hemma i Sverige, men i USA använder de nästan aldrig grädde. Något jag inte visste innan jag kom hit. Man måste riktigt leta i olika affärer för att ens kunna hitta grädde. Men eftersom jag gjorde ett recept från den kända BRITTISKA kocken Jamie Oliver så innehåll receptet grädde. Jag glömde det allra viktigaste, nämligen att provsmaka, men resultatet blev fantastiskt! Nästan alla tyckte om det.

Något annat som hände idag var att jag hade en rast mitt på dagen och hann då träffa en kompis. Tänkte först att jag skulle träna under den rasten, men istället åkte vi till en affär med godis, glass, kakor och frozen yoghurt. Herregud vilken affär. De hade lösgodis! Första gången jag sett det sedan jag kom hit. Dyrt var det, men jag köpte inte mycket. Ville bara köpa det för jag kunde. Jag köpte inte glass, även att det såg helt otroligt gott ut. Det får nog bli en glass där i framtiden. Men det bästa de hade var den varma toppingen till the frozen yoghurt. De hade varm äppelpaj, persikopaj, bananfudge cookies, fudge med kokos och ja lite allt möjligt gott. Blir salig bara jag tänker på det :) De hade även en massa annat kul, till exempel en barnbok som heter "Dart Vader And His Son." Bara i USA man kan hitta sådant...

En annan händelse var att jag fick post! Jag fick ett fint Grattis-kort från mamma och Erik. De gratulerade till att jag köpt min första bil. Erik målade en fin bil med lyset på som han kommenterade tydligt... Ja, jag har lärt mig min läxa ;) och ja, min rumpa är stor nog för förarsätet, för stor till och med. Diet när jag kommer hem till Sverige haha.

Imorgon har jag en lång rast och då ska jag ta bilen och göra det skriftliga körkortstestet. Det känns lite fel att köra bil till körkortstestet. Känns lite bakvänt.

Kändisspaning på hög nivå

Idag såg jag Julia Roberts. Julia Roberts. Fattar ni? Julia Roberts! Jag satt och tittade på fotboll några meter ifrån henne. Hennes son spelar fotboll när jag är där. Hur häftigt är det inte?

Sedan jag kom hit har jag sett en känd basketspelare (Kevin Durant), två kända manliga skådespelare (Jeremy Sisto och Jon Cryer) och Julia Roberts. Nu väntar jag bara på att få se Ironman. Jag hade ingen kamera eller mobil med mig och det hade varit väldigt pin att ta kort på henne när jag satt precis bredvid. Jag kommer få nya chanser, men det känns ända väldigt dumt att bara ta kort på henne helt random. Hon satt där för sig själv med hörlurar i öronen och ingen pratade med henne. Det såg lite ensamt ut, men hon verkade inta vara en person som gillar kallprat. Hon ser väldigt bra ut för sin ålder, men hon är väldigt annorlunda från filmens värld. Men de flesta filmer jag sett som hon medverkat i är gamla såsom, Notting Hill, och det går ju inte riktigt jämföra med.

Mycket att tänka på

Hej bloggen!
Det är mycket att tänka på just nu. Mina vänner vill åka på roadtrips, jag vill med, men måste prioritera och planera hela tiden för att kunna göra något. Jag MÅSTE ta mitt Kaliforniska körkort snart.. Jag kan köra lagligt med mitt internationella i tre månader och den tiden har snart passerat. Min högsta önskan är att jag lyckas fixa det nästa vecka. Då gäller det bara att jag hittar en ledig tid och att jag får en tid när jag vill ha det. Jag måste också kolla upp mer med min egna bilförsäkring och även bilförsäkringen som vi behöver när pappa och bror hälsar på till deras hyrbil. Vi måste också planera och prioritera var vi ska åka och vad vi ska se när de kommer. Las Vegas, någon nationalpark i Utah, Grand Canyon eller San Fransisco? Det får vi se...

Jag pratade med mamma på skype idag en snabbis, vilket var superskönt. Det känns nästan som hon är i rummet jämte eller precis vid henne. Jag älskar denna uppfinning. Det behövdes.

Idag blev det nyttig mat från morgon till kväll. Frukost: Gröt. Lunch: Veggie burgers med quinoa, broccoli och ärtor. Middag: Kyckling, broccoli, bönor och zucchini. Jag gick dessutom en lång promenad med högt tempo och många uppförsbackar. Den största kraftansträngningen var nog ända att hoppa på studsmatta intensivt i 1,5 timma! You go Glen Coco!

Ni kan få en bild på en trött Elina som ska lägga sig med körkortsboken i nyllet. Har läst den en gång, men det var för drygt en månad sedan så jag kan behöva lite repetition. Babyfjunet i pannan är verkligen blont nu. Vet inte riktigt hur mitt hår kommer se ut när all färg är borta och min naturliga hårfärg kommer fram. Har färgat håret sedan jag var 14 tror jag och aldrig haft naturligt sedan dess.

Nackdel med USA

Jag skriver ofta om allt bra som händer, men ibland också om hemlängtan. Det finns en till nackdel med USA som jag fasade inför och som också börjar hända. Man blir fet. Haha ja nu har jag sagt det rakt ut. Jag går upp i vikt, efter att ha lyckats hålla den ganska stadigt den första månaden. Jag hann i början springa eller träna på annat sätt varje dag fram till ungefär 2-3 veckor sedan. Jag känner verkligen att så fort jag "bara" tränar 3-4 gånger i veckan så går det utför. Maten är inte så farligt onyttig, men de senaste två veckorna har jag ätit ute några gånger och DÅ är det onyttig mat. Pannkakor, burritos, pizza, frozen yoghurt osv. Jag vill se och testa lite av den amerikanska livsstilen när man ändå är här, men det går inte utan att gå upp i vikt tyvärr. Vad jag ska göra för att vända på den här nedåtspiralen är frågan. Tips är väldigt uppskattat! Diet är inte en möjlighet nu eftersom jag inte står för inhandlandet av mat och det funkar inte riktigt med jobbet jag har. Dessutom brukar aldrig dieter sluta särskilt bra. Man går ändå upp allt igen. En personlig tränare hade inte suttit fel nu. Jag tänker hela tiden "När jag är tillbaka i Sverige..." Då ska jag bli riktigt fit, muskulös och slimmad. Hur det skulle gå till vet jag inte. Det kommer förmodligen bli "nudeldieten" eftersom planen just nu är att bli student till nästa höst och då kommer jag vara bankrutt.

Några mindre smickrande bilder bjuder jag här på för att vara lite motsatt vanliga bloggar som bara visar den bra sidan ;)

Malibu Triathlon och mycket mer

I helgen har något väldigt spännande inträffat på Zuma Beach, nämligen det årliga triatlon-loppet. Varje år deltar tusentals människor i detta lopp och det pågår i två dagar. Första dagen hörde jag att det var 2000 deltagare och jag tror att det var fler på söndagen. På lördagen deltog elitidrottare och "vanliga" människor. De var sjukt snabba och vältränade. Jag missade starten men såg när simmarna sprang upp ur vattnet och bytte till cykel och sedan vidare till löpningen. De simmade en halv mile (800 meter), cyklade 18 mile (28,8 km) och 4 miles (6,4 km) springtur. På söndagen ville två kompisar hänga på och vi tittade från klockan 7 till halv 10 då vi var tvungna att lämna stället och åka till Agoura Hills och brandstationen för att ha ett au pair-möte. Det var extra kul att kolla denna dag eftersom kändisar deltog också. Vi såg Jon Cryer som spelar Alan Harper i 2 ½ på riktigt nära håll. Han var faktiskt riktigt duktig och trevlig verkade han också. Vi såg när han bytte från cykel till springning och vid målgången. Jag såg honom även när han sprang från vattnet upp till cyklarna, men det var innan de andra tjejerna hade anlänt. Vi såg även två till kändisar. Den ena var Jeremy Sisto som jag kände igen från TV-serien Suburgatory där han spelar huvudrollen Tessas pappa. Den andra var en kvinna från en annan känd serie men jag kände inte igen henne, utan det var min kompis som gjorde. Vi såg fler kändisar förmodligen, men ingen av oss har så stor koll på kändisvärlden mer än i stora drag.

Man blir verkligen inspirerad av alla snabba och vältränade människor. Det hade varit otroligt häftigt att genomföra ett triatlonlopp någon gång i livet. Jag såg även en man utan ben delta. Han hade hjälp av två personer att ta sig ner till vattnet och att ta sig upp till cyklarna, annars genomförde han loppet helt på egen hand. Han hade en specialgjord cykel där han låg ner och cyklade med armarna och i sista etappen körde han i rullstol istället för att springa. Den viljan skulle nog de flesta dö för. Jag såg även tre personer till som gjorde likadant som hade handikapp på annat sätt. Själv tänker man "Jag kan inte för det är motströms" eller "Cyklarna är för svåra att hålla balansen med" eller liknande. När man ser dessa inspirerande människor inser man verkligen att man ska uppskatta det man har och att det inte finns några bra ursäkter för att inte tävla. När jag såg mannen utan ben komma upp från vattnet med två personer som hjälpte till fick jag tårar i ögonen. Det var så otroligt rörande.

På lördagen åkte jag till Woodland Hills efter jag varit på stranden och tittat på loppet. Jag åkte till Raquel och sedan kom Sindey dit. Hon är en ny au pair från Tyskland som numera bor i Woodland Hills. Vi åkte till Cici's Café som jag hört ska vara riktigt bra. Jag blev inte besviken. Det fanns minst 30 olika sorters pannkakor och en massa annat gott som passade oss perfekt eftersom vi var hungriga och ville käka en stor brunch. Portionerna var enorma, så stora att inte ens en vrålhungrig Elina kunde äta upp allt! Jag åt pannkakor med banan, jordnötssmör, vispgrädde och choklad. Sjukt onyttigt men så gott! Jag åt inte mer än lite flingor på kvällen efter det. Man var mätt hela dagen och lite smått illamående.

Efter söndagens lopp plockade vi upp en till au pair och åkte till brandstationen. Där gick vi igenom lite grundläggande säkerhetsrutiner vid brand. Jag lärde mig inget nytt direkt men jag fick testa att använda en brandsläckare för första gången vilket var kul. Brandmännen såg inte helt fel ut heller. Vi pratade bara i en halvtimme sedan bestämde vi oss för att äta lunch tillsammans, alla au pairer. Vi åkte till Taco Bell, som jag hört ska vara riktigt flötigt. Det fanns flötiga saker minsann, men jag tog en Chicken Burrito med ris, avokado, kyckling och lite annat gojs. Efter mycket prat åkte åtta av oss tillsammans till Zuma Beach igen för att spendera dagen på stranden. Vi kom dit vid 2 och vi pratade och solade i tre timmar. Vid 5 pm gick jag, Nydia från Mexico och Julia från Tyskland för att möta en surfinginstruktör som jag har haft kontakt med. Vi fick låna våtdräkter och surfingbrädor av honom och vi gick ut i det kalla vattnet. Efter ett tag kom hans vän så vi kunde få mer hjälp eftersom vi alla är nybörjare. Det var verkligen en av de bästa upplevelserna i mitt liv. Jag gick ut först med instruktören och redan efter andra försöket lyckades jag ställa mig upp och glida med vågen ända in till land. Tjejerna applåderade och jag var verkligen nöjd. Jag lyckades några gånger till och det var verkligen hur kul som helst. Vi vill alla göra det snart igen och jag tror också att det kommer bli av. Det kostade 50 dollar var eftersom vi var fler än en person, annars kostar det 100 dollar per person vilket är lite saftigt. Jag har nu spenderat 145 dollar på surfing vilket är nästan 1000 svenska kronor och det har varit så värt det. Två timmar av surfing men den bästa lektionen var den senaste för jag lyckades mycket bättre och fick bättre tips.

Efter surfinglektionen var vi alla hungriga och trötta så vi bestämde oss för att äta tillsammans. Vi ville äta ute, men inte för dyrt. Snabbmat är inte så mysigt heller men till slut kom jag på var vi kunde äta. Det blev Marmalade Café i Malibu och alla var jättenöjda efteråt. De har väldigt mysig stämning och supergod mat. Jag åt scampi, men fick ingen bra bild på det så jag struntar i att lägga upp det. Vi sa alla att vi måste återvända dit någon dag. Jag har sett att de har det i Calabasas också så det kanske blir där nästa gång. En helt underbar helg och söndagen var en av de bästa dagarna i mitt liv. Tack och hej för den här gången!

Söta underbara och mysiga mormor

Tjäna!
Ibland har man hemlängtan och det är okej. Det går fram och tillbaka hela tiden. Idag till exempel har jag inte tänkt på det så mycket men igår hade jag en starkare hemlängtan. Det är inte så farligt, jag lipar inte eller så, jag bara saknar Sverige. Eller inte Sverige direkt, utan min kära familj och vänner. Jag vet inte hur jag kommer att reagera när jag kommer hem. Jag vet att jag snart kommer längta tillbaka hit och det är väl det som är problemet med oss människor. Man vill alltid ha det man inte kan få. För att komma till det jag egentligen ville skriva om så kan jag berätta att jag fick ett brev idag. Det var från min söta mormor Eivor som skriver med sin fina handstil att jag ska ta hand om mig, att hon tänker på mig, och skickar mig värme och kärlek. En väldigt fin gest som piggar upp ens dag. Tack mormor! Man får lite extra hemlängtan när hon också skriver: "Du ska få blåbärspaj, när du kommer hem. Jag har plockat 7 liter blåbär."

För att uppdatera lite om vad jag har haft för mig idag så kan jag berätta att vi bestigit ett "berg". Vi gick till toppen av en kulle eller berg och såg ut över stora delar av Malibu. Vi såg hela Zuma Beach och det är inte lite. Utsikten var helt otrolig. Point Dume var också makalöst vackert. Jag måste visa min familj detta när de kommer. Pappa och Erik kanske inte är superintresserade av att vandra, men mamma kanske vill. Vi får se.