Jag skrev tidigare idag att jag mått dåligt på morgonen på grund av hemlängtan och det känns bättre nu. Efter att jag lipat en stund och pratat av mig lite sprang jag av mig mycket av mina tunga tankar. Det blev en av de längre sträckorna hittills och jag saknar att jag inte har en GPS-klocka. Men jag kollar alltid upp på Google maps efteråt hur långt det blev. Idag blev det drygt 8 km. Sedan "snörade" jag på mig simfötterna. Det blev bara en kvarts simning, men det är alltid något. Kände i mina lår när jag simmade att de redan fått tillräckligt med träning för dagen.
Nu på kvällen åt vi kinamat och jag bjöd på "afters", nämligen mina halvt misslyckade scones jag bakade igår med mycket smör och jordgubbssylt som kompensation. Jag längtar redan efter en revansch i köket. Jag vill testa att göra scones på ett annat sätt snart och faktiskt lyckas, för scones är något av det bästa jag vet. Efter den sena middagen gick vi ut i trädgården och tittade på stjärnorna. Nu mellan den 11 och 13 augusti är det extra mycket stjärnfall. I Malibu har man med avsikt inte så mycket gatubelysning för att man ska kunna se stjärnhimlen bättre. Imorgon ska vi campa i trädgården om vi fått upp tältet det vill säga. Då hoppas vi få se fler stjärnfall för vi såg inga idag. Det var lite kyligt och jag stod ute i bara kortbyxor och linne och de andra frös också så vi gick in igen.
Förresten så fick jag tag på en wet suit idag. Den är för stor, men inte så jag drunknar förhoppningsvis ;)
Nu kan jag enkelt gå ner till stranden med min wet suit, boggie board och kanske låna en kompis surfingbräda och bara njuta av vad Malibus vågor har att erbjuda!
Nu sitter jag här på caféet och läser med tårar i ögonen, glädjetårar över att du mår bra igen och att du haft en härlig dag. Rörd över att mamman är så förstående och att du pratar med henne och så tycker jag synd om pojken. Livet är lite komplicerat ibland. KRAM
SvaraRaderaJa livet är en svår, underbar och komplicerad gåta. Härligt med fiket :)
Radera