Två stora tragedier i paradiset

Häromdagen när jag gick min dagliga promenad längs med stranden såg jag en stor folkhop framför mig som stod och tittade ut mot vattnet. I vattnet befann sig minst 50 surfare i våtdräkter sittandes på deras brädor i en stor ring. Det var en båt jämte dem som sprutade ut vatten. Många av personerna på stranden hade fotografier i händerna. Jag gick fram till ett par kvinnor och frågade vad som pågick. De berättade att en lokalkänd surfkille just dött. Han var tydligen en kille som många beundrade och han hade gjort ett stort intryck på en hel del människor, det syntes. De berättade att han alltid hjälpte människor så gott om han kunde, i vilken situation de än befann sig. Han verkade verkligen vara en superbra kille, men han blev bara 24 år. Jag ville inte fråga hur han dog för det kändes lite okänsligt när kvinnan precis berättat att hon känt honom och känner hans familj väl. Människorna i vattnet ropade och hurrade, de spred också ut hans aska i vattnet. De hade någon slags ceremoni för honom och det var mäktigt att se.

Det har också skett an annan tragedi. Våra grannar dog i en flygplansolycka i förrgår. Jag träffade dem aldrig men det känns väldigt ledsamt ändå. En hel familjs liv som bara på några sekunder försvinner ut i ingenstans. I USA hör man ofta om olyckor och nyheterna bara kommer och går. Hade något av detta hänt i lilla Eksjö hade nyheten varat i flera månader och folk hade pratat om det mer. Livet är allt lustigt, så är det bara.

För att muntra upp det här dystra inlägget så kan jag också ge er lite bilder från Santa Monica som jag tog en kväll vid solnedgången. Jag kan också berätta att jag ska till stranden imorgon med en tyska och en finska. Vi har tur eftersom Santa Ana-vindarna drar igång imorgon, men inte förrän på kvällen vid 21. Det ska tydligen bli helt kaos när det börjar. Ja vi får se hur det blir, kanske kommer det en bil farandes in i mitt fönster imorgon natt. Det återstår att se...