lördag 30 augusti 2014

Tillbaka till drömmarnas land

Hej allihopa! Nu undrar ni kanske: Lever hon? Har hon inte gjort något intressant för att hon skriver? Faktum är att jag har haft fullt upp varje dag i princip sedan jag kom hem. Jag var väldigt bra på att skriva ner vad jag gjorde under förra året när jag flyttade till USA, men nu har jag ingen loggkalender längre och det var i den som jag brukade skriva ner lite noteringar. Jag minns inte hälften av alla saker jag gjort, men jag kan börja med att berätta vad jag sysselsatt mig med den senaste veckan. För en vecka sedan hade jag min enda lediga helg för augusti och då åkte jag till Thousand Oaks med min före detta(!!) bil. Jag åkte till olika car dealers och försökte hitta en så bra deal som möjligt och eventuellt sälja bilen. Jag har även pratat med ett par tyska studenter som ska plugga på Pepperdine University i Malibu i ett halvår, som var intresserade av att köpa min bil. Vi pratade lite löst om det, men jag ville ändå kolla upp vad jag kunde få från en bilfirma, eftersom det är så sjukt mycket enklare att sälja den hos dem. Säljer man privat i USA är det mycket att tänka på. Man ska ha ett papper som heter Car Title som kommer med bilen när man registrerar sig som ägare till bilen, man ska ha ett smog test certifikat, Bill of Sale dokument och ett AS-IS-kontrakt. Det sistnämnda är ett kontrakt som jag skrev på datorn där jag beskriver min bil och att när jag säljer den har de ingen garanti och de kan inte komma tillbaka till mig när de har några problem. Bill of Sale är ett dokument jag fick tag på vid en bilfirma och jag tvungen att besöka ett DMV-kontor för att få en förnyad Car title, eftersom jag råkat förstöra den lite.. Men det var okej för jag behövde ändå åka dit för att förnya mitt Kalifornska körkort. Mitt gamla körkort hade gått ut eftersom mitt visum hade utgått och jag var tvungen att visa upp mitt nya visum. Jag fick vänta i 4 timmar vid Santa Monicas DMV-kontor och jag hade väldigt tur eftersom min australienska kompis Brooke hängde med. Vi väntade inte inne på kontoret hela tiden utan gick runt och gjorde lite annat. Nu tappade jag tråden lite... Det är ett jäkla krångel att sälja en gammal bil i Kalifornien, det är ett faktum som jag nu fått uppleva själv. Jag fick inte något vidare bud hos någon bilfirma. De sa alla att jag borde sälja den privat så jag får mer pengar. Jag kunde få tre gånger så mycket pengar privat. Det var ett annat alternativ som de tjatade om också. Det var att byta in bilen, göra en trade-in. Då skulle jag köpa en av deras bilar och byta in min gamla och få mer pengar för min gamla bil. Detta kunde jag naturligt vis inte göra, eftersom det inte är jag som köper den nya bilen jag kommer att köra. Min värdfamilj kommer att köpa en stor minivan. De sa i februari att om jag förlänger ska de fixa en ny bil åt mig och den kommer snart. Jag satte extra press på dem när jag igår efter många om och men sålde min bil. Så efter att jag åkt runt både lördag och söndag hos olika bilfirmor osv. så tänkte jag sälja den till de tyska tjejerna. De ville dock inte köpa bilen utan en kontroll hos en bilmekaniker och de behövde ett nytt smog test. Jag trodde att mitt gamla smog-test fortfarande var giltigt, eftersom de är giltiga i 2 år, men när man säljer en gammal bil måste Smog testet vara max 90 dagar gammalt. Detta var tyvärr helt nytt för mig så det ställde till lite problem. Jag åkte upp till en verkstad med tjejerna och de fick sin kontroll av bilen. Jag hade en gul lampa som lyste vid instrumentpanelen och det visste vi alla om redan. Problemet är att den lampan har med utsläpp att göra och vi kunde inte göra ett smog test utan att byta ut min Canister Purge Solenoid, vilket vi alla fattade exakt vad det var. Eller?! Jag beslutade till sist att fixa det och det kostade $150, men det skulle ju inte göra något eftersom jag skulle få så mycket mer om jag kunde sälja den privat. Jag lyckades ändå inte göra mitt smog test för en av monitorerna på bilen aktiverades inte. De sa bara "Kör bilen så kommer den aktiveras". Jag körde minst 100 miles, men inget hände. Jag åkte upp till mekanikern tre eller fyra dagar i rad. I torsdags tog jag beslutet. Funkar det inte på fredag, då skiter jag i allt. Jag säljer den för ett skambud hos en bilfirma. Sagt och gjort. Min försäkring på bilen gick ut på fredagen och sista dagen att förlänga var dagen innan. Jag var hyfsat stressad på fredagsmorgonen eftersom jag hade 2,5 timma på mig att sälja bilen och fixa skjuts hem. Jag åkte upp till mekanikern och de sa samma sak igen. De sa även att detta är ett problem som Kia ska stå för, inte jag, så de kunde ringa Kia och de skulle betala för problemet. Jag sa till dem: "Det är inte värt att fortsätta detta nu, jag struntar i att jag förlorar massa pengar, jag vill bara göra mig av med den nu". Så jag stack därifrån strax efter 9 och var i Calabasas vid 9.15. Jag kom in och receptionisten sa att det fanns inte en chans att jag skulle hinna sälja bilen i tid innan jag började jobba. Personen jag hade pratat med tidigare var på möte, men en man var snäll och hämtade honom så jag kunde sälja bilen ändå. Han hade redan prissatt bilen så det var "bara" pappersarbetet kvar. Det märktes att han var ganska ny på jobbet och han hade tydligen gett mig fel pris när han hade ringt mig tidigare. Jag fick nästan vad han sa, men jag fick mycket mer än jag borde fått för den. Jag var sjukt glad när jag runt 10 var klar med allt. Jag hade ringt mina kompisar Brooke och Newi och de kom och hämtade upp mig där. När jag kom hem hade jag 15 minuter på mig innan jobbet drog igång och jag var väldigt glad att jag äntligen blivit av med bilen, precis i tid. Detta har tagit upp mycket av min tid och det är nog inte så rolig läsning, men nu ska jag inte skriva mer om bilar. På ett tag i alla fall ;)

Jag har även haft äventyr med en ödla (skink) i mitt badrum. Den har varit inlåst där i några veckor, eftersom den sprang in där och vi ville inte att katterna skulle fånga den. När jag steg in där klockan 6 på morgonen i fredags ringlade den runt där. Det var en speciell ödla, en skink, som har en extra lång svans och som ser ut som en orm när den ringlar runt på golvet. SÅ sjukt äckligt! Jag är inte särskilt rädd för ödlor, men ormar är mina värsta fiender! Tyvärr var en av katterna precis bakom mig och hann före mig. Ödlan blev ganska skadad och blodig, men jag lyckades få undan katten och fånga den med en plastburk. Jag var helt skakig när det hände och efteråt. Mitt hjärta var verkligen i halsgropen, mina händer skakade och min jag hade säkert maxpuls. Det låter kanske inte så farligt, men min värdfamilj är extrema djurvänner och skulle inte bli glada om jag lät katten äta upp ödlan. Jag gjorde i alla fall mitt bästa. Jag slipper oroa mig för att ha en ödla i mitt badrum och såklart att sälja min bil! Nu kan jag gyma, sola och chilla på mina raster istället för att köra och ringa en massa samtal.

På tal om gym så skaffade jag gymkort för ett helt år på Malibu Fitness gym. Det är helt sjukt dyrt där, men nu var det ett specialerbjudande för studenter: $750 per år istället för $1200 per år. Jag kommer bara vara här i 10 månader till, men jag slog till ändå. Nu ska jag försöka träna mer. Jag vill springa ett halvmarathon, men är inte i särskilt bra form just nu. Jag hoppas att det blir bättre snart.

Igår var jag på Malibu Chili Cook Off, vilket är en liten marknad med åkattraktioner, matvagnar, mycket chili och kändisar. Det kostade $10 att gå in och det var det helt klart värt. Det var mest för barn och det var många högstadieelever där. Jag, Newi, Brooke och Brooke's värdbarn var där och vi spanade efter kändisar och åkte på karuseller. Ja barnen åkte i alla fall. Jag och Newi skulle åkt ett parisehjul på kvällen, men vår skjuts kom så vi hann inte. Vi träffade bland annat Alyson Hannigan (Lily från How I met Your Mother), Jamie Foxx (från White House Down), lååånga basketbollspelare och Biggest Looser tränaren Lillian Michaels. Vi såg säkert många fler kändisar, men ingen av oss är experter på kändisvärlden så det var svårt för oss. Vi hade väldigt kul och vi fnittrade och kände oss som irriterande turister, eftersom vi var de enda som verkade bry sig om kändisarna. Alla andra är helt vana. Jag börjar bli lite van nu, och jag har aldrig tagit kort tillsammans med någon kändis förut, men mina kompisar är mer framåt och frågade dem så jag hoppade på. Jag vill inte störa dem och jag vet att de helst inte vill ha en massa publicitet. De flesta jag såg umgicks med sina familjer och såg helt vanliga ut. Det är jul att se dem bråka med eller pussa sina barn.

Det har varit monstervågor i Malibu i veckan och det har varit på nyheterna. det har skapat trafikkaos eftersom många går på PCH och tittar på havet, folk åker långsammare i bilarna för att se och fler bilar på vägen. Vi var nere på stranden två dagar och tittat och det var fantastiskt att se. Det var många surfare ute i vattnet, även att badvakterna varnade dem. En kille som åkte boogie boarding dog vid Escandido beach, inte långt ifrån dör jag bor på onsdagen tror jag. Han svaldes av en 3 meter hög våg. Det var Tsunamivarning och de byggde upp sandvallar på stranden. Det var helt fantastiskt att se vågorna och de otroligt duktiga surfarna.

Jag ska dra en liten summering av annat jag gjort också. Jag har varit på beach party vid en strand norr om där jag bor utanför Malibu. Det var en fest med en massa life guards och vi snackade med en några stycken. Vi stannade inte särskilt länge för det var mitt i veckan, alla jobbade dagen efter och vi kände inte särskilt många. Det var kul att träffa alla dock. Det var första gången jag träffade Alva, en svensk au pair i Calabasas och Newi, en tysk au apir i Malibu. Jag har även träffat Aino, en finsk au pair som bor i Thousand Oaks. Vi har alla umgåtts några gånger. En kväll käkade vi ute på en fin restaurang i Malibu. Jag har ännu inte vant mig vid USAs gigantiska portioner och jag åt som vanligt alldeles för mycket. Jag åt pizza, men orkade inte hela. Det var ändå för mycket.

Jag har även varit i Santa Monica och shoppat, ätit froyo tre gånger (En gång Yoghurtland i SM, Sweet XO i Agoura Hills och en vid Malibu Yoghurt). En annan kväll träffade jag Newi och Brooke vid Thousand Oaks Mall. Vi käkade på en jättemysig restaurang som heter Stacked. Där har man ingen vanlig servitris, utan man beställer och betalar maten med en iPad. Man har såklart en servitris som kommer med maten och dukar av men annars är det helt elektroniskt. Jag valde en sallad som jag valde ut alla ingredienser själv. Det var helt magiskt gott, bra pris och en utmärkt idé! Det var cirka en timmas kö och det var förståeligt. Medan vi väntade på vårt bord gick vi runt och shoppade lite. Jag köpte Redken shampoo och balsam som jag letat efter i flera månader! Jag blev tipsad Redken och har inte sett något framtill dess. Det kostade runt $30 per flaska tror jag, men det var det så värt! Mitt hår kändes mycket lenare och friskare efter första användningen. Jag köpte Redken Diamond Oil, som ska vara bra för torrt och slitet hår, perfekt för mig dvs. Jag har fått mycket ljusare hår under tiden i Kalifornien och jag skulle nog kalla håret mer åt blont än brunt. Det är fortfarande lite rödaktigt från tidigare färgning tror jag.

Jag har även dokumtenterat min Europa resa i min nya dagbok. Jag skrev 11 sidor om de 12 dagarna jag hade i Sverige och 22 sidor om de tre veckorna i England. Jag hade kunnat skriva en hel roman, men jag lyckades trycka ihop det på 33 sidor. Jag skriver på engelska för att försöka förbättra min skriftliga förmåga likväl som tal. De flesta jag pratar med tycker att jag har en felfri engelska och nästan alla tror att jag är från Australien, eftersom jag pratar med en Australiensk dialekt...

Jag skriver mer senare när jag kommit på fler saker. Förresten så kom jag på vad jag ska klä ut mig till på Halloween, ni kan ju försöka lista ut det själva ;) Nu ska jag börja jobba kväll och hoppas att alla har det kul på Eksjö Stadsfest!




















1 kommentar:

  1. Nu har jag sjabblat till det, så kommentaren jag skrev försvann. Nu måste jag göra mig i ordning och åka till jobbet.
    Återkommer - kram <3

    SvaraRadera